CD-ROM inom VA

2. Behovet av informationslagring inom va-området. 
 
2.1 Allmänt 
 
VA-verksamhet har bedrivits i Sverige i c:a 100 år. VA-verksamheten 
består normalt av att producera ren(dricks-)vatten, distribuera vattnet 
till förbrukarna, samla upp och bortleda det uppkomna avloppsvattnet 
samt slutligen rena avloppsvattnet i ett reningsverk innan det släppes 
ut i en recipient. 
 
För att sköta denna verksamhet fordras ett stort antal VA-
anläggningar. 
VA-anläggningar (VA = vatten & avlopp) är den sammanfattande 
benämningen på  olika anläggningar och system som fordras för att 
förse samhället med vatten och ta hand om och behandla använt 
vatten (avloppsvatten).  
VA-anläggningarna kan indelas enligt nedanstående figur 1: 
 
 
 
Figur 1.  
 
För att kunna sköta den komplexa och samhällsviktiga va-
verksamheten fordras tillgång till en stor mängd information. Sådan 
information har också dokumenterats på olika sätt sedan 
verksamheten började för c:a 100 år sedan. Som visas av 
ovanstående figur finns behov av information inom ett stort område.  
I föreliggande rapport kommer tyngdpunkten att läggas på information 
om följande områden inom va-området (med demos på CD-skivan): 
 
Allmän information/utbildning (internt och externt) 
Rörnätsdokumentation 
Redovisning av va-statistik 
Andra informationsområden inom va-området som är viktiga men som 
inte kommer att beröras i samma utsträckning är: 
 
Anläggningsdokumentation 
Redovisning av driftsdata/analysdata 
Ekonomisk redovisning 
Dokumenthantering 
 
2.2 Olika situationer i kommunerna 
 
Grundförutsättningarna för arbeta med distribuerad VA-information 
varierar högst avsevärt mellan landets olika kommuner. Det innebär 
inte att kommunens storlek har någon nämnvärd betydelse. Det är 
snarare organisation och tradition som är avgörande för hur långt man 
kommit i sitt arbete med dokumentation av data och händelser på t.ex. 
VA-ledningar. 
 
I de flesta fall är det de kommuner som dokumenterat sitt ledningsnät 
med egen personal som har det mest levande materialet. 
Konsultmedverkan i all ära, men ledningar skall inte bara inventeras 
utan också ajourhållas. Det kan vara svårt med ajourhållningen när 
den egna personalen inte har medverkat vid uppbyggnaden av 
databasen. 
 
I sämsta fall har kommunen inte ens tillgång till sin ledningsbas utan 
den ligger arkiverad hos en konsult. I de fallen är förutsättningarna i 
de närmaste obefintliga för att kunna distribuera data till olika 
personalkategorier inom VA-området. 
 
I princip samma informationsbehov rörande va-området föreligger 
inom alla kommuner. Dock varierar mängden information och sättet på 
hur denna information är dokumenterad/lagrad idag.  
 
 
2.3 Vilken information finns? 
 
Exempel på vilken information  som kan finnas i ett va-tekniskt 
försörjningssystem visas i nedanstående figur 2 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
(figur 2) 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Figur 2. Exempel på va-tekniskt information 
 
I de flesta kommuner finns i dagsläget ritningar, - analoga, handritade 
- som dokumentation rörande rörnät och andra anläggningar.  
I allt större utsträckning överföres dock den analoga informationen på 
befintliga rörritningar till digital form och lagras i stora va-databaser. 
Nya ritningar kan produceras direkt i digital form t.ex. med Auto-Cad 
eller med annan programvara.  
En uppskattning ger vid handen att de flesta av Sveriges kommuner 
har sitt ledningsnät lagrat på någon form av datamedia. 
 
Den enklaste och mest spridda metoden är digital ledningskarta med 
samma information som den traditionella analoga ledningskartan.  
 
Mer än hälften av Sveriges kommuner har lagrat sina ledningar i en 
strukturerad databas där den digitala ledningskartan är en delprodukt. 
I dessa databaser finns teknisk information om VA-nätet som 
geografiskt läge, dimensioner, längder, höjder, material, ålder, skick, 
driftstörningar, inspektioner, planering m.m.     
 
Någon uppskattning av hur stor del av det svenska ledningsnätet som 
är lagrat i strukturerade databaser är omöjligt att göra. Det är mycket 
få kommuner, om det nu finns någon, som har lagrat alla sina VA-
tekniska uppgifter i en databas. 
 
Även nya anläggningsritningar såsom byggnadsritningar, el-, 
automatik- VVS-ritningar m.m produceras idag ofta i digital form. I 
allmänhet finns de äldre av dessa ritningar i analog form. 
Driftsdata i form av analysresultat, olika driftförhållanden, mätvärden 
och driftsstörningar kan övervakas och lagras digitalt i stora 
driftdatabaser. 
System för underhållsplanering blir i allt större utsträckning 
databaserade med en stor mängd av maskin- och 
anläggningsuppgifter. 
Även på det administrativa/ekonomiska området finns ett stort behov 
av informationslagring. Numera användes till största delen 
databaserad ordbehandling. Behovet växer allt mera att få en rationell 
dokumenthantering där informationen är lätt sökbar. 
Ekonomiska uppgifter, nyckeltal m.m. behöver i allt större utsträckning 
göras enkelt tillgänglig för varje medarbetare i organisationen. 
I allt större utsträckning användes olika specialprogram för datorer 
inom va-området. 
Behovet av utbildning och information blir allt större ju effektivare 
verksamheten skall bedrivas. 
 
2.4 Varför behövs informationen? 
 
Eftersom många delar av va-systemet är dolda och har lång livslängd- 
alla ledningar som är nedgrävda i marken - har behovet alltid varit 
stort att dokumentera systemets uppbyggnad och geografiska läge för 
att kunna underhålla, reparera och utöka systemet. Det har vidare 
varit viktigt för många andra samhällsintressen att veta t.ex. va-
ledningarnas läge i marken för att undvika kollisioner med andra 
anläggningar/system. 
 
Det väsentligaste skälen till att olika typer av information måste finnas 
lätt tillgänglig är krav på hög kvalitet, hög tillgänglighet och god 
ekonomi.  
För att kunna driva va-verksamheten alltmera rationellt och effektivt 
fordras en kompetent och välinformerad personal. 
 
 
2.5 Vem behöver informationen? 
 
Den tekniska information som finns lagrad i t.ex. en ledningsdatabas 
är en viktig informationskälla för många aktörer inom 
samhällsbyggnadsområdet.  
 
För att nämna några grupper som behöver VA-information så är det 
följande:  
 
*	Fältpersonal som sköter driften och underhållet på VA-
anläggningar.  
 
*	Jourpersonal som under ogynnsamma arbetsförhållanden snabbt 
skall bilda sig en uppfattning om ledningsnätet. 
 
*	Övriga ledningsdragare, el, tele, kabel-TV, fjärrvärme, gas, olja.  
 
*	Planerare både i detaljplanearbetet och det översiktliga 
planarbetet.  
 
*	Räddningstjänsten behöver aktuell information för släckvatten samt 
att kunna minimera skadeverkningarna vid kemiska olyckor. 
 
*	Byggnadsnämnden behöver informationen för att kunna behandla 
byggnadslovsansökningar förhandsbesked m.m.  
 
*	Tillsyningsmyndigheter, för att kunna se utsläppspunkter från 
industrier 
 
*	De flesta som på något sätt är verksamma inom byggnation är 
intresserade av att känna till de VA-tekniska förutsättningarna. 
 
Nedanstående figur 3 visar vilka intressenter som kan finnas när det 
gäller va-tekniska försörjningssystem: 
 
 
 
 
 
 
 
 
(figur 3) 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Figur 3.  Intressenter va-teknisk information 
 
 
2.6 Vart vill vi komma? 
 
Den typ av information som beskrivits ovan tillgodoser  inte alltid de 
önskemål som brukarna kan ställa.  
 
Sådana önskemål kan vara: 
 
*	Informationssystemen  skall vara enkla att hantera 
*	Informationens omfattning, täthet och kvalitet skall vara anpassad 
för sitt användningsområde 
*	Informationen skall kvalitetsdefinierad samt vara lätt att tolka även 
inom avsnitt där koder och symboler förekommer 
*	Informationen skall vara enkelt tillgänglig och sökbar 
*	Informationen skall vara aktuell 
 
De databaser som i dag är uppbyggda är att betrakta som 
expertsystem för erfarna VA-tekniker. Informationen måste framöver 
paketeras på ett sådant sätt så att den kan presenteras för en bredare 
krets.  
 
De koder och sifferkombinationer som för den invigde förmedlar 
mycket information, kan för den oinvigde vara helt värdelösa. Den 
information som finns i databasen måste förklaras och illustreras för 
att bli värdefull i en bredare krets. 
 
Tekniken för att lagra text, bilder, ljud och video på ett effektivt sätt 
finns. Frågan är hur informationen skall kunna spridas. 
 
Den teknik som idag börjar bli alltmera spridd och beprövad är CD-
ROM-tekniken.  
 
Med en CD-ROM skiva kan man sprida tillrättalagd lednings- och 
annan information till allt från fältpersonalen till Räddningstjänsten. 
 
För att ta ett exempel. Räddningstjänsten är på väg till en stor brand. 
På den i brandbilen installerade datorn kan man ta upp aktuell adress. 
Peka på närmaste brandpost fram kommer en informationssida om 
vattentryck, liter per sekund samt om brandposten är i funktion även 
på vintern, om så ej är fallet var finns närmaste vinteröppna brandpost 
eller vattendrag. Allt detta tillsammans med kanske foto är lagrat på 
en CD-ROM som distribueras från huvudmannen för VA-nätet med 
jämna mellanrum. 
 
Mångårigt datafångstarbete har förekommit över samhällets tekniska 
försörjningssystem, inte minst inom VA-området.  
Det är nu dags att ordentligt fundera på hur man med hjälp av modern 
teknik skall kunna nyttiggöra detta stora arbete och göra 
informationen enkelt tillgänglig för alla som behöver den. 
 
Hur skall informationen presenteras? Vilket redovisningssätt är det 
lämpligaste i förekommande fall? 
 
Ett foto ? 
Skriven text ? 
Muntlig information ? 
Fysisk plankarta, profil, sektion? 
Diagram? 
Koordinatlista? 
Dataskärmbild, bildspel, en multimediapresentation? 
Tematisk, statistisk redovisning? 
Ett eller flera alt.?