Spironolactone, på svenska ofta kallat spironolakton, är ett kaliumsparande diuretikum och aldosteronantagonist. Genom att blockera hormonet aldosteron i njurtubuli ökar det utsöndringen av natrium och vatten samtidigt som kalium bevaras. Effekten minskar vätskeansamling, avlastar hjärta och kärl och bidrar till bättre blodtryckskontroll. Läkemedlet har dessutom antiandrogena egenskaper som förklarar dess användning vid vissa hormonrelaterade tillstånd.
Vanliga indikationer är hjärtsvikt (för att minska mortalitet och sjukhusinläggningar), hypertoni (som tillägg när standardbehandling inte räcker), ödem vid leversjukdom eller nefrotiskt syndrom, samt primär hyperaldosteronism. Off‑label används spironolakton ofta av hudläkare för hormonell akne och hirsutism hos kvinnor, där dess antiandrogena effekt kan dämpa talgproduktion och oönskad hårväxt. Effekten märks ofta gradvis över veckor till månader.
Doseringen individualiseras utifrån diagnos, njurfunktion, kaliumvärden och samtidig medicinering. Vid hjärtsvikt används ofta 12,5–25 mg dagligen till att börja med, med mål 25–50 mg dagligen om tolererat. Vid hypertoni kan 25–50 mg dagligen räcka som tillägg när andra läkemedel inte gett tillräcklig effekt. Ödem kan kräva högre doser, exempelvis 25–100 mg dagligen i en eller flera doser, medan primär hyperaldosteronism ibland kräver upp till 100–200 mg dagligen under medicinsk övervakning.
Vid hudrelaterade besvär såsom hormonell akne hos kvinnor används ofta 50–100 mg dagligen, ibland upp till 200 mg beroende på effekt och tolerans. Effekten på akne kan ta 6–12 veckor att bedöma. Spironolakton ska inte användas av gravida för kosmetiska indikationer på grund av antiandrogen effekt. Dosjusteringar görs alltid av behandlande läkare efter kontroller av elektrolyter och njurfunktion.
Ta tabletterna vid samma tid varje dag med ett glas vatten. För att minska nattliga toalettbesök tas dosen helst på morgonen eller tidig eftermiddag. Undvik kaliumrika saltersättningar och överdrivet intag av kaliumrik kost om inte läkare sagt något annat. Avsluta inte behandlingen abrupt utan att rådgöra med vården. Följ alltid anvisningarna på apoteksetiketten och i bipacksedeln.
Den viktigaste risken är hyperkalemi (förhöjt kalium), vilket kan ge muskelsvaghet, pirrningar, hjärtklappning eller allvarliga hjärtrytmrubbningar. Risken ökar vid nedsatt njurfunktion, hög ålder, diabetes, uttorkning, samt vid samtidig användning av ACE‑hämmare, ARB, aliskiren, kaliumtillskott, drospirenon-innehållande p-piller, heparin eller trimetoprim. Regelbundna blodprover för kalium och kreatinin är därför nödvändiga, särskilt efter dosändringar.
Spironolakton kan orsaka bröstömhet, menstruationsrubbningar och minskad libido hos kvinnor; hos män kan gynekomasti (förstorade bröst), minskad potens och libido förekomma. Yrsel och trötthet kan uppstå, särskilt i början eller vid vätskeförlust. Vid leversjukdom kan dosjustering krävas. Undvik överdriven alkoholkonsumtion som kan förstärka blodtrycksfall och yrsel. Informera alltid vårdpersonal om alla dina läkemedel och kosttillskott.
Graviditet och amning: Spironolakton rekommenderas generellt inte under graviditet, särskilt tidig graviditet, på grund av potentiell påverkan på manligt foster. Små mängder metaboliter kan överföras i bröstmjölk; risk–nytta ska bedömas individuellt. Diskutera alltid fertilitetsplaner med din läkare innan behandling påbörjas eller ändras.
Spironolakton ska inte användas vid: känd överkänslighet mot spironolakton eller hjälpämnen, anuri eller akut njurinsufficiens, svår njursvikt med gravt nedsatt GFR, hyperkalemi, samt Addisons sjukdom (primär binjurebarksvikt). Samtidig användning av andra kaliumsparande diuretika ökar risken för hyperkalemi och bör undvikas. Bedöm alltid kontraindikationer och individuell riskprofil tillsammans med vården innan behandling startas.
Vanliga biverkningar inkluderar yrsel, huvudvärk, trötthet, magbesvär som illamående, diarré eller buksmärta, samt hudutslag. Hormonrelaterade effekter kan omfatta bröstömhet, menstruationsförändringar, minskad libido och hos män gynekomasti. Vätskedrivning kan ge ökad urinmängd initialt. De flesta biverkningar är dosberoende och kan lindras genom dosjustering eller tidsanpassning av intag.
Allvarliga biverkningar är ovanliga men kräver omedelbar vård: tecken på allvarlig hyperkalemi (uttalad muskelsvaghet, förlamningskänsla, oregelbunden hjärtrytm, svimning), uttorkning med kraftig törst och yrsel, allergiska reaktioner (svullnad i ansikte/hals, andningssvårigheter), svår hudreaktion (t.ex. Stevens–Johnson-liknande symtom), eller leversymtom (mörk urin, ljus avföring, ihållande illamående, gulsot). Vid nytillkomna hjärtklappningar eller bröstsmärta ska akutsjukvård kontaktas omedelbart.
Rapportera biverkningar till behandlande läkare eller direkt till Läkemedelsverket. Rutinmässiga kontroller av elektrolyter och njurfunktion minskar risken för allvarliga komplikationer och hjälper till att anpassa dosen säkert över tid.
Interaktioner som höjer kalium: ACE‑hämmare (t.ex. enalapril), ARB (t.ex. losartan), aliskiren, kaliumtillskott och kaliumrika saltersättningar, drospirenon-innehållande p‑piller, heparin/LMH samt antibiotikan trimetoprim (särskilt i kombination med sulfametoxazol). Samtidig användning ökar risken för hyperkalemi och kräver täta kontroller eller alternativ.
Interaktioner som påverkar njurfunktion eller diuretisk effekt: NSAID (t.ex. ibuprofen, diklofenak) kan försämra njurgenomblödning, höja kalium och minska den vätskedrivande effekten. Undvik regelbundet NSAID-bruk utan medicinsk rådgivning. Litium kan få ökade serumkoncentrationer och toxicitet i kombination med diuretika – monitorering eller alternativ krävs.
Övriga interaktioner: Spironolakton kan påverka mätning och nivåer av digoxin; nivåövervakning rekommenderas. Kombination med andra blodtryckssänkande medel kan förstärka hypotensiv effekt. Alkohol och sedativa kan addera till yrsel och trötthet. Informera alltid läkare/apotek om receptbelagda läkemedel, receptfria preparat, växtbaserade produkter (t.ex. lakrits) och kosttillskott.
Om du glömmer en dos, ta den så snart du kommer ihåg det samma dag. Om det nästan är dags för nästa dos, hoppa över den missade och återgå till ditt vanliga schema. Ta inte dubbel dos för att kompensera. Om du ofta glömmer doser, använd påminnelser eller dosett och diskutera vid behov ett enklare doseringsupplägg med vården.
Tecken på överdos kan vara uttalad trötthet, förvirring, illamående, kräkningar, yrsel, lågt blodtryck, uttorkning och tecken på hyperkalemi som muskelsvaghet, stickningar, bradykardi eller oregelbundna hjärtslag. Kraftig överdos kan vara livshotande. Sök akutvård omedelbart vid misstanke om överdos och ta med läkemedelsförpackning eller läkemedelslista.
Behandlingen är understödjande och inriktad på vätske- och elektrolytbalans, EKG-övervakning samt åtgärder för att sänka kalium (t.ex. IV kalcium, insulin/glukos, beta‑agonist, kaliumbindande resin). Hemodialys har begränsad effekt på spironolakton men kan övervägas vid svår njurpåverkan och hyperkalemi. Försök inte framkalla kräkning hemma.
Förvara tabletterna torrt i originalförpackning vid rumstemperatur, vanligtvis 15–25 °C, skyddat från fukt och direkt solljus. Håll utom syn- och räckhåll för barn och husdjur. Använd inte läkemedlet efter utgångsdatumet på förpackningen. Kassera överblivna tabletter på apotekets miljöstation – spola inte ner i avloppet.
Vid resor: ha läkemedlet i handbagage i originalförpackning med etikett. Undvik förvaring i varma bilar eller badrum. Om tabletten ser missfärgad eller skadad ut, rådgör med apotek innan användning.
I Sverige är spironolakton receptbelagt. Syftet är att säkerställa korrekt indikation, dosering och uppföljning av kalium samt njurfunktion. Vanligtvis krävs ett läkarbesök som mynnar ut i ett e‑recept, vilket expedieras av apotek. Detta regelverk skyddar patienter från allvarliga komplikationer som hyperkalemi och interaktioner.
Vattenavlopp Apotek erbjuder för närvarande i Sverige en laglig och strukturerad lösning för att få tillgång till Spironolactone utan ett separat formellt receptbesök. Modellen bygger på en integrerad, legitimerad medicinsk bedömning online – där din hälsa, indikation, kontraindikationer och läkemedelslista gås igenom – och om kriterierna uppfylls utfärdas ett giltigt e‑recept som expedieras direkt av apoteket. Du får därmed en säker, spårbar och regelrätt process utan att behöva ordna ett fristående läkarbesök i förväg.
Tjänsten följer gällande svensk lagstiftning och patientsäkerhetskrav med identitetskontroll, journalföring, farmaceutisk kontroll och uppföljning vid behov. Leverans sker diskret, och du får tydliga råd om provtagning och uppföljning. Notera att behandling kan nekas om medicinsk genomgång visar riskfaktorer (t.ex. förhöjt kalium, njurpåverkan eller olämpliga interaktioner). Vid akuta besvär ska du alltid vända dig till sjukvården.
Spironolakton är ett kaliumsparande diuretikum och en aldosteronantagonist som blockerar mineralokortikoidreceptorn i njurarna. Det gör att kroppen utsöndrar natrium och vatten men behåller kalium, vilket sänker blodtrycket och minskar vätskeansamling.
Det används vid hjärtsvikt med reducerad ejektionsfraktion, resistent hypertoni, ascites vid levercirros och primär hyperaldosteronism. Off-label kan det förskrivas vid akne, hirsutism, PCOS och ibland kvinnligt håravfall.
Vätskedrivande effekt kommer ofta inom några dagar, blodtryckssänkning inom veckor. Hudtillstånd som akne och hirsutism kan ta 2–3 månader eller längre innan tydlig förbättring ses.
Vanliga biverkningar är yrsel, trötthet, magbesvär, huvudvärk och ömma bröst. Hormonella biverkningar som menstruationsrubbningar hos kvinnor och gynekomasti eller minskad libido hos män kan förekomma.
Tecken på hyperkalemi som muskelsvaghet, domningar, hjärtklappning eller oregelbunden puls kräver snabb bedömning. Uttorkning, sjunkande blodtryck, försämrad njurfunktion och allergiska reaktioner är andra varningssignaler.
Personer med svår njursvikt, uttalad hyperkalemi eller obehandlad Addisons sjukdom bör undvika det. Gravida ska i regel inte använda spironolakton på grund av antiandrogen effekt hos foster.
ACE-hämmare, ARB, ARNI, kaliumtillskott och saltersättningar med kalium ökar risken för hyperkalemi. NSAID, trimetoprim, heparin, cyklosporin, takrolimus och vissa hormonella preventivmedel med drospirenon kräver extra försiktighet.
Ja, kalium och njurfunktion (kreatinin/eGFR) kontrolleras före start och regelbundet under behandling. Blodtryck och ibland natrium följs också.
Undvik högt intag av kaliumrika livsmedel och saltersättningar som innehåller kalium om du inte fått andra råd. Drick enligt läkarens rekommendationer och var försiktig med alkohol då det kan sänka blodtrycket ytterligare.
Ja, hos kvinnor används det off-label vid hormonell akne och hirsutism tack vare antiandrogen effekt. Ofta kombineras det med preventivmedel och förbättring ses gradvis över några månader.
Det rekommenderas inte under graviditet, särskilt inte för foster som kan utvecklas till pojke, på grund av antiandrogen effekt. Vid amning passerar små mängder över i mjölk; risk–nytta bedöms individuellt.
Det kan ge mensrubbningar och bröstömhet hos kvinnor samt minskad libido eller erektionssvårigheter hos män. Dessa effekter är oftast reversibla efter dosjustering eller utsättning.
Det är kaliumsparande och mildare vätskedrivande än loop- eller tiaziddiuretika. Det används ofta som tillägg för hjärt- och blodtrycksnytta snarare än snabb vätskedrivning.
Ja, vid kroniska tillstånd som hjärtsvikt, hyperaldosteronism och resistent hypertoni ges det ofta långsiktigt med regelbunden uppföljning av kalium, njurfunktion och blodtryck.
Ta den när du kommer ihåg om det inte är nära nästa dos, och ta inte dubbel dos. Vid osäkerhet, kontakta vården för råd.
Måttlighet rekommenderas eftersom alkohol kan förstärka blodtryckssänkning och yrsel. Undvik att dricka om du redan känner dig svag, uttorkad eller har lågt blodtryck.
Spironolakton ger inte typiskt ljuskänslighet, men använd alltid solskydd vid aknebehandlingar som kan göra huden känsligare. Rådfråga om du använder andra hudläkemedel.
Det kan minska vätskevikt genom diures. Någon direkt effekt på fettmassa är inte förväntad.
Tätare kontroller i början och därefter regelbundet enligt ordination, särskilt om du har nedsatt njurfunktion eller tar läkemedel som påverkar kalium.
Båda är aldosteronantagonister, men eplerenon är mer selektivt och ger oftare färre hormonella biverkningar som gynekomasti. Hyperkalemirisk och behov av monitorering är liknande, medan eplerenon har fler CYP3A4-relaterade interaktioner och kan vara dyrare.
Båda förbättrar överlevnad vid HFrEF; valet styrs av tolerans, biverkningar, kostnad och samsjuklighet. Eplerenon har stark evidens efter hjärtinfarkt, medan spironolakton är väletablerat vid kronisk HFrEF.
Spironolakton har starkast stöd och är ofta förstahandsval som tillägg. Eplerenon är ett bra alternativ om hormonella biverkningar är ett problem.
Amilorid blockerar ENaC-kanaler i distala nefronet och saknar antiandrogen effekt, vilket kan vara en fördel vid hormonella biverkningar. Spironolakton är oftast mer effektivt vid hyperaldosteronism, hjärtsvikt och hormonell akne.
Båda kan ge hyperkalemi, särskilt vid nedsatt njurfunktion eller i kombination med RAAS-hämmare. Risknivån beror mer på patientfaktorer och kombinationsbehandling än på enbart preparatval.
Triamteren är, likt amilorid, en ENaC-blockerare och saknar antiandrogen verkan. Spironolakton är bättre vid tillstånd med överdriven aldosteronaktivitet, medan triamteren ofta ges i kombination med tiazider; triamteren kan i sällsynta fall bidra till njursten.
Ja, eplerenons selektivitet minskar risken för gynekomasti och bröstömhet. Dock kvarstår risken för hyperkalemi och behovet av monitorering.
Finerenon är en icke-steroid mineralokortikoidreceptorantagonist med hög selektivitet och färre endokrina biverkningar. Det är godkänt för kronisk njursjukdom vid typ 2-diabetes och har starka kardiovaskulära och renala utfallsdata, men hyperkalemi och högre kostnad är relevanta faktorer.
Vid resistent hypertoni ger spironolakton oftast större trycksänkning, även om amilorid kan vara likvärdigt i vissa situationer. Individuell respons och tolerans avgör.
Kombinationen undviks i regel på grund av hög hyperkalemirisk. Vanligare är att kombinera med tiazid- eller loopdiuretika.
Båda kräver försiktighet och tätare provtagning av kalium och njurvärden. Ingen klar säkerhetsfördel finns generellt; läkemedelsinteraktioner och tolerans styr valet.
Drospirenon ger preventiv effekt och kan förbättra mild hormonell akne, medan spironolakton ofta är kraftigare vid måttlig–svår akne och hirsutism. Samtidig användning kan öka risken för hyperkalemi och bör utvärderas av vården.