Teknisk beskrivning över våtmarker i Eskilstuna

ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ AB	Teknisk beskrivning	

Vatten & Avlopp	1997-03-12
Leif W Linde




Teknisk beskrivning - Projekt Kväve
Våtmarksanläggning vid Ekeby avloppsreningsverk, Eskilstuna kommun

1. Orientering

Eskilstuna Energi & Miljö avser att anlägga en våtmarksanläggning i 
anslutning till Ekeby avloppsreningsverk. Anläggningen är avsedd för att 
ytterligare rena det utgående avloppsvattnet från Ekeby avloppsreningsverk. 
Det från Ekeby utgående renade avloppsvattnet utsläppes i dag direkt via en 
utloppsledning till Eskilstunaån. I Ekeby avloppsreningsverk har vattnet 
dessförinnan genomgått en långtgående rening i tre steg, mekanisk, biologisk 
och kemisk behandling.
I den planerade våtmarken skall en ytterligare behandling ske, där i första 
hand kväve, men även fosfor och suspenderade ämnen skall reduceras.
Reningen kommer att ske i ett antal dammar, där den största delen av 
vattenytan är bevuxen av olika vattenväxter.
Anläggningen skall utformas så att den dessutom blir ett positivt inslag 
i den lokala miljön samt att den blir ett gott åskådningsexempel för en 
"naturlig" avloppsvattenbehandling. Inom området kan man förvänta sig ett 
rikt fågel- och växtliv. Inom våtmarksanläggningen avses att utnyttja ett 
speciellt markområde (tidigare laguner för slamdeponering) för en s.k. 
våtmarkspark, där dels befintligt växtlighet bibehålles, dels en attraktiv 
miljö för olika biotoper skapas.
Anläggningen kommer att uppföras inom detaljplanelagt område. Den pågående 
planprocessen beräknas vara genomförd och vunnit laga kraft i slutet av 
april 1997.
Våtmarksprojektet undergår f.n. en kompletterande miljöprövning hos 
länsstyrelsen. Tillståndsbeslut beräknas erhållas under april månad 1997.
De huvudsakliga entreprenadarbetena som nedan beskrives skall slutföras 
under 1997.
Under 1998 kommer en plantering av vattenväxter och andra växter i 
skyddsplanteringar att ske (ingår ej i denna entreprenad). Vidare planeras 
ett hus för besökare uppföras i våtmarksparken under 1998/99 (ingår ej i 
denna entreprenad).


2. Dimensioneringsförutsättningar

2.1 Hydrauliska förutsättningar

Våtmarksanläggningen är dimensionerad för ett max. inkommande vattenflöde 
på 1400 l/s. Årsmedelflödet uppgår till 520 l/s (inkl. nederbörd).
Dygnsmedelvärde vid torrväder ~440 l/s. 
Medeldygn, max.timme (torrväder) ~570 l/s.
Max. tillåten vattennivå i inloppskanalen och dammarna 1-5 är +0,60 m 
(Eskilstuna kommuns höjdsystem)
Max. tillåten vattennivå i fördelningskanal och dammarna 6-8 är +0,40 m.
Max. tillåten vattennivå i utloppskanalen är +0,20 m.
Vattennivån i Eskilstunaån kan variera mellan -0,80 - +0,00 m.
Normal vattennivå i ån är -0,80 - -0,60 m.
Vattennivån i dammarna 1-5 (samtliga bassänger i drift) skall  vid ett 
inkommande flöde på 570 l/s kunna regleras in på ett valfritt börvärde 
mellan +0,20 och  +0,60 m. 
Vattennivån i dammarna 6-8 (samtliga bassänger i drift) och 
fördelningskanalen skall vid ett inkommande flöde på 570 l/s kunna regleras 
in på ett valfritt börvärde mellan +0,00 och  +0,40 m (förutsättning: en 
max.nivå i Eskilstunaån på -0,60 m).


2.2 Geotekniska förutsättningar

Området där våtmarken skall anläggas är i stort sett plant med en smärre 
lutning från nordväst ner mot Eskilstunaån. Marken består av fin lera med 
en mäktighet mellan 5-15 m. Överst finns ett vegetationsskikt 
(c:a 0,1-0,3 m) under vilket finnes en torrskorpelera (0,5-1,3 m).
De närmare geotekniska förhållandena redovisas dels i ett utlåtande från 
Statens Geotekniska Institut daterat 1963-04-09 (bilaga 1), dels i 
utlåtande från Allmänna Ingenjörsbyrån daterat 1968-02-23 (bilaga 2), 
dels i en geoteknisk värdering från KM Anläggningsteknik daterat 
1997-03-26 (bilaga 3).

Entreprenören ansvarar för att markarbetena inom våtmarksområdet utföres 
så att de uppfyller gällande geotekniska krav när det gäller bärighet, 
stabilitet m.m. Fordras kompletterande geotekniska undesökningar eller 
beräkningar skall entreprenören låta utföra dessa inom sitt åtagande.
Entreprenören skall i sitt anbud redovisa vilken kvalitetssäkring han vill 
föreslå för att garantera att en viss max. tillåten sättning (hur stor?) 
efter fem år ej överskrides för dammvallarnas överyta.
Området för den blivande våtmarksparken har tidigare använts för 
slamdeponering av oavvattnat slam i slamlaguner. Den ursprungliga befintliga
marknivån är täckt med intorkat slam med en tjocklek mellan 0,1-0,3 m.

3. Markarbeten

3.1 Allmänt

Våtmarksanläggningen skall byggas med befintliga massor inom området. 
Urgrävningar och uppfyllnader skall massbalanseras inom området. 
Externa massor som måste tillföras är bärlagergrus för körbara vägar.
Skulle det bli nödvändigt att bortforsla massor från området är detta i 
första hand befintligt slam i den blivande våtmarksparken (f.d. slamlaguner).
Entreprenören skall lämna á-pris för sådan borttransport av slam till 
avfallsanläggningen i Lilla Nyby (exkl. deponeringsavgift).

Uppbyggnaden av dammar inom våtmarksområdet skall ske enligt bifogade 
ritningar (se ritningsförteckning). Samtliga ritningar är gjorda i 
Autocad ver.12. Ritningarna bifogas på diskett.
Området är avvägt längs linjer med c:a 50 m ekvidistans. Avståndet mellan 
mätpunkterna på resp. linje är c:a 40 m. Avvägda nivåer redovisas på 
bifogade ritningar och finnes även i digital form på diskett.
Entreprenörens pris för markarbetena skall baseras på ovan refererade 
ritningar. För eventuella avvikelser i massmängden, jämfört med vad 
ritningarna ligger till grund för, skall á-pris lämnas.
Massor för byggande av vallar m.m. hämtas från urgrävningar vars läge 
principiellt redovisats på planritning. Som huvudregel gäller att ytan på 
erforderliga urgrävningar skall minimeras, djupet skall vara 2 m räknat 
från max. vattenyta i resp. damm. Om det är möjligt göra urgrävninarna 
djupare så kan den erforderliga ytan minimeras med uppnående av massbalans. 
Dock måste stabilitetssäkerheten beaktas om urgrävningar göres så att ett 
större vattendjup än 2,0 m erhålles.  Några urgrävningar i dammarnas 
längsriktning (vattnets strömningsrikning) får ej förekomma.
Skulle det ur stabilitetssynpunkt vara nödvändigt att anskaffa mer 
torrskorpelera, så kan denna erhållas genom utgrävningar i dammarnas 
tvärsled, där djupet på urgrävningen begränsas till tjockleken på bef. 
torrskorpelera (i damm 1-5 c:a 0,5-1,3 m samt damm 6-8 c:a 0,5 m).
Ett alternativ som kan övervägas för att kunna använda djupare "slaskigare" 
lera till material för uppbyggnad av vallar, är att blanda in lämplig mängd 
kalk i leran.

3.2 Dammvallar

Dammvallarna utföres dels körbara för lättare trafik (servicefordon, typ 
mindre lastbil), dels icke körbara. Utformning enl. bif. ritningar.
I dammvallen mellan inloppskanalen och dammarna 1-5 samt mellan 
fördelningskanalen och dammarna 6-8 lägges inloppsrör (600 mm).
I vallen mellan utloppsänden på dammarna 1-5 och fördelningskanalen samt 
mellan utloppsänden på dammarna 6-8 och utloppskanalen lägges för varje 
bassäng ett utloppsrör ( 800 förbundet med en skibordsbrunn (utloppet från 
bassäng 5 korsar även Hällbybäcken).
Utloppskanalens korsning med väg till bef. invallningspumpstation vid E20 
utföres med ett rör med dimensionen ( 800 mm.
Motsvarande utloppsrör och skibordbrunn anordnas mellan fördelningskanal 
och utloppskanal samt mellan utloppkanal och utanförliggande 
invallningsdike.
Dammvallarnas slänter finplaneras och besås över resp. max. vattennivå 
med ????? och under max. nivån med ?????

3.3 Dammar

I de blivande dammarna 1-4 och 6-8 bibehålls den naturliga marknivå i 
största möjliga omfattning (förutom vid urgrävningarna).
I damm 5 schaktas ytan ned till en marknivå som inkl. maximal vattennivå 
(+0,60), ger ett totalt vattendjup på 1,0 m (förutom vid urgrävningarna).
Ett antal konstgjorda öar anläggs med marknivån mellan +0,10 - +0,30 m över 
max.vattennivå i resp. bassäng.

3.4 Kanaler

Kanaler förses där så är erforderligt med erosionsskydd (ex.vis vid inlopp 
från reningsverket

3.5 Kulvertering av dike

Befintligt dike mellan ASG och en punkt i närheten av inloppskanalens 
begynnelse skall kulverteras. Erforderlig dimension vid slät inneryta på 
röret är ( 1000 mm. Om röret är invändigt korrugerat bör dimensionen ökas 
så att med slätt rör jämförbar hydraulisk förlust erhålles. Kulvert lägges 
i bef. dike och överfylles med tät lera upp till i nivå med omgivande bef. 
markyta (uppflytning av tom kulvert i fylld damm får ej ske).

3.6 Korsning med Hällbybäcken

Inloppskanalen längs Folkestaleden måste korsa Hällbybäcken. Korsningen 
utföres med en ledning ( 800 enl. ritning 17985). Samma korsning av 
Hällbybäcken utföres för utloppsledningen från bassäng 5 till 
fördelningskanalen.
Under arbetena får inte avbördningen via Hällbybäcken förhindras.

3.7 Omläggning av diken

De två befintliga diken (passerar i kulvert under Folkestaleden längst 
norrut) som kommer att korsa blivande damm 5 omlägges. 
Ett nytt dike anlägges längs Folkestaleden norrut runt om damm 5 och 
anslutes till bef. dike längs E20. De befintliga dikena igenlägges.

3.8 Bef. kablar i mark, rör i mark mm.

Genom våtmarksområdet sträcker sig idag en optisk fiberkabel tillhörande 
Telia. Denna kabel skall omläggas med en ny sträckning längs Folkestaleden.
I det fall denna omläggning inte kan ske i anslutning till arbetena med 
våtmarksanläggningen skall den befintliga kabeln skyddas för åverkan så att 
den kan bibehållas i drift tills en ny kabel lagts. Optisk fiberkabel längs 
Folkestaleden norr om Hällbybäcken måste läggas om till nytt läge.
Befintliga ledningar i mark redovisas på ritn.17968.
Skulle under markarbetenas utförande befintlig markdränering (täckdikning) 
upptäckas som skulle kunna innebära risk för de blivande dammarnas täthet, 
skall denna dränering borttagas.


4. Konstbyggnader

4.1 Regler- och mätanordningar

Som nämnts ovan skall utloppet från varje bassäng  regleras med en 
reglerbrunn. I varje reglerbrunn skall finnas ett skarpkantat reglerskibord 
med bredden 3,0 m. Skibordet skall kunna regleras mellan nivåerna 
+0,10 - +0,80 m (utlopp från damm 1-5) resp. -0,10 - +0,60 m (utlopp från 
damm 6-8 och utlopp från fördelningskanal till utloppskanal).
Utloppet från utloppskanal till invallningsdike skall kunna regleras mellan 
nivåerna -0,30 - +0,40 m.
Lämplig principiell utformning av reglerbrunnen framgår av ritning 17979
Brunnen som måste grundläggas på pålar kan antingen utföras i platsgjuten 
betong (ev. prefab. btg?) eller prefabricerad i plast (företaget Rona Plast 
i Eskilstuna har tittat på ett sådant utförande).
Skibord och andra mekaniska anordningar skall vara utförda i rostfritt 
material (företaget SHA-Torshällaverken i Torshälla har tittat på en 
lämplig utformning).
Varje reglerskibord skall maskinellt kunna regleras antingen med en 
hydraulisk eller mekanisk anordning. Lägesindikering skall lämnas från 
skibordet i form av en analogsignal 4-20 mA.
Fjärrstyrning av resp. skibord kommer att ske från central bef. 
datoranläggning inom reningsverket.

I slutet av utloppskanalen, före anslutningen till bef. utloppsledning) 
anordnas en mätanordning bestående av en 3' parshallmätränna. Denna kan 
antingen platsgjutas i betong med eller utan insats av mätränna. 
Konstruktionen måste grundläggas med pålning. I anslutning till mätrännan 
anordnas en maskinellt manövrerad avstängningslucka för avstängning av 
11:16 1997-07-27utloppskanalen.

4.2 Pumpstation för dikesvatten

Norr om inloppskanalens begynnelse bygges en pumpstation för pumpning av 
vatten från intilliggande invallningsdike (dike från ASG)  till våtmarkens 
inloppskanal. Pumpsstationen förses med en invallningspump med en kapacitet 
på c:a 300 l/s vid uppfordringshöjden 3,0 m (ex.vis Sarlin typ SA 184Z 
eller motsvarande). 


5. Anslutningar till bef. reningsverk

5.1 Anslutning till våtmark

Inom reningsverket färdigbehandlat avloppsvatten skall ledas till 
våtmarksanläggningen. Vatten tages från slutsedimenteringens utloppskanal.
En ny utloppsbrunn bygges vid den utloppskanalens nuvarande uppströmsände 
i princip enl. ritn. 17986.
Från den nya utloppsbrunnen drages en överföringsledning med dimensionen 
( 1400 mm från bassängblocket till inloppskanalen. Ledningen kan ev. 
utföras med en vfz. korrogerad plåttrumma för att minska anläggnings-
kostnaden. Dock måste ledningen utföras tät (eller omges med tät lera) 
så att läckage ej uppkommer.
I båda ändar av bassängblockets utloppskanal installeras maskinellt 
reglerbara avstängnings- (bräddnings-) luckor i princip utformade på samma 
sätt som vad som ovan angivits för reglerskiborden.

5.2 Anslutning till bef. utloppsledning

Utloppsänden för parshallmätrännan anslutes till bef. utloppskulvert från 
reningsverket (( 1600 mm). Se ritn. 17981


6. Våtmarkspark

6.1 Allmänt

Våtmarksparken skall anläggas på en gammal slamdeponi. Slammet har 
deponerats inom invallningar och nya invallningar har utförts efterhand.  
Nivåerna på slammets överyta varierar något. Slamdeponin är bevuxen med en 
del träd och buskar samt vass och högörter mm.

För att minska risken för läckage av tungmetaller m m som nu är fastlagda 
till omgivningen skall pH värdet säkerställas på en basisk nivå, genom 
kalkning (motsvarande mängd 500 kg CaO/ha.


6.2 Markplanering inom området

Där schakt skall ske för dammar eller där slammet ligger för högt skall 
slammet helt eller delvis schaktas bort.
Slamytorna påföres kalk.800 mm tät lera påföres.
Material för fyllning skall utgöras av lämpligt material inom våtmarks-
området.  Deponimassor från intilliggande ytor skall placeras inom 
våtmarksparken så långt möjligt är.
Fyllning mot ytor med växtlighet som skall bevaras skall avslutas med en 
slänt som skall avjämnas och avrundas mjukt mot släntkrön och släntfot.


6.3 Dräneringssystem
Dränering skall utföras för att kontroll skall kunna ske av ev läckage 
till omgivningen. Det skall vara möjligt att sänka ner en dränkbar pump i 
dränvattenbrunnen för pumpning av dränvattnet. Dräneringen utförs som 
normal jordbruksdränering med dränslang som grusas. Ledningen skall läggas 
på en nivå mellan - 0,6m och -1,2m och förses med spolbrunnar i ledningens 
högsta lägen. Dräneringsledningarna skall avslutas i en dränvattenbrunn med 
sandfång och tät betäckning, läge enligt ritning 17990.


6.4 Vatten

Dammsystemet inom våtmarksparken får i huvudsak vatten från damm I och 
vattnet leds ut i damm 8. I vissa partier skall schakt ske för större 
vattendjup.  Dammarna tätas med tät lera.


6.5 Växtlighet

Vissa områden inom våtmarksparken som är bevuxna med träd och buskar skall 
bevaras. Dessa ytor lämnas orörda och växtligheten skall skyddas mot 
stamskador och markpackning. Utsättningen skall kontrolleras av 
beställarens kontrollant så att eventuella justeringar kan ske innan 
schakt och fyllning utförs.
Olika växtsamhällen skall etableras inom våtmarksparken (ingår ej i denna 
entreprenad)


7. El-, styr/regler- och va-anläggningar

7.1 El-, styr/regler

Elkraft- och signalkablar skall dragas fram till varje maskinellt 
reglerbart skibord samt till luckor i utloppsrännan (i slutsedimenterings-
anläggningen) och vid parshallmätrännan . Vid varje sådan punkt skall även 
ett kraftuttag anordnas.
Kabelgravar skall utföras enligt svensk standard SS 424 14 37.
I varje reglerbrunn installeras tryckgivare för mätning av vattennivån i 
resp. bassäng (kanal). Parshallmätrännan förses med ekolod för 
nivåavkänning och erforderlig elektronikutrustning för omvandling av 
mätsignalen till flödesvärde (4-20 mA).
Varje reglerskibord (reglerlucka) förses med kontinuerlig lägesindikering 
(4-20 mA).
Avstängningslucka vid parshallrännan utrustas med lägesindikering 
(öppen/stängd).
Till blivande besökshus i våtmarksparken drages el- och signalkabel samt 
ett tomrör för fiberoptisk kabel. 
Anslutningspunkter för el-, signal och tomrör för optisk fiberkabel kommer 
som komplettering.

7.2 Va-anläggningar

Till det blivande besökshuset i våtmarksparken drages en renvattenledning 
med dimensionen (50 mm. Ledningen anslutes till bef. ledn. vid kemikalie-
byggnaden.
Avloppet från besökshuset kommer att anordnas med lokal lösning (ingår ej i 
anbudet).



9. övrigt

9.1 Parkeringsplats

Parkeringsplats och anslutande vägar utföres på befintlig trädbevuxen 
gräsyta. Befintliga träd skall bevaras och träd, stammar och grenar skyddas 
från skador. Hårdgjord yta byggs upp på befintlig vegetationsyta. 
Geotextil utföres som materialskiljande lager under förstärkningslager. 
Förstärkningslager och bärlager samt slitlager skall ha en sammanlagd 
tjocklek av 500 mm. De hårdgjorda ytorna skall ges fall ut mot omgivande 
gräsytor.

9.2 Entréväg

Utföres enl. ritn. 17973 och 17984.

9.3 Markområden för skyddsplantering

Marknivåer skall utföras enligt redovisade sektioner på bif. ritningar.

ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ	

[TEKNBESK.DOC]