3. Behandling av bdt-vatten

Bdt-vattnet behandlas i ett system bestående av slamavskiljare, rotzon och dammar.

Som första steg i reningen går vattnet till en slamavskiljare där grövre partiklar avskiljs. Efter slamavskiljare pumpas vattnet vidare till en rotzonsanläggning.

Principen med rotzonsanläggningen är att slamavskiljt avloppsvatten leds genom en jordfylld bassäng/bädd planterad med växter, vanligtvis bladvass (Phragmites australis). När vattnet passerar genom bädden och växternas rotzon sker en omsättning och fastsättning av organiskt material, nitrifikation och denitrifikation av kväve och bindning av fosfor till humus och lerpartiklar.

Efter rotzonen leds vattnet vidare till två stycken dammar, först en biodamm där en viss närsaltreduktion och polering sker och sen till en renvattendamm som utgör ett slutpoleringssteg. Uppehållstiden i biodammen är ca 10 dygn. Dammarna kommer att besås med lämplig vegetation. Till renvattendammen kommer även det mesta av tomtens dagvatten att ledas.

Efter att vattnet har passerat dammarna kommer det att ledas ut i ett befintligt dike och vidare till ett naturligt våtmarksområde, på ca 43 000 m2, där ytterligare närsaltreduktion och polering kommer att ske. Efter våtmarksområdet når vattnet så småningom Väsbyviken och Mälaren.

Den reduktion av kväve och fosfor som sker i dammarna och våtmarken efter rotzonen kommer att medföra att vattnet som når Väsbyviken och Mälaren innehåller relativt små halter av kväve och fosfor.